Igår var det en hemsk förmiddag. Hemsk och sorglig, men mycket fin. Jag tog farväl av min mormor i kyrkan, vilket jag tycker låter väldigt fel. Inte fan kan man någonsin säga farväl till någon som står en så varmt om hjärtat. Inte en chans att jag kommer säga hejdå, aldrig någonsin. Hon kommer alltid finnas med mig. Du var så fin, du hade allt. Begravningen var otroligt vacker och orden prästen sa om dig stämde precis in på den bilden jag hade och alltid kommer ha av dig. Ord som berörde. Du har lämnat ett stort tomrum efter dig. Jag saknar dig så. Mormor, jag älskar dig.

Så var det även dags för min och beccas födelsedagsfirande senare på kvällen. Det var verkligen rätt dag för festen, jag som tidigare hade en klump i magen när jag fick reda på att begravningen skulle ske på samma dag. Men jag behövde få lämna allt det mindre glada bakom mig och le för en stund. Nu i efterhand är jag nöjd över beslutet om att samla ett glatt gäng för festligheter. Jag hade sjuuuukt kul!! :D Tack ni söta för alla blommor, presenter och fina ord. Helt klart en kväll att minnas! :) Att jag sen fick ha den tillsammans med en fruktansvärt fin vän gjorde ju kvällen bara ännu mer bättre :) Så jävla trist att jag inte kan dela med mig av kvällen i bilder bara, då jag dum som jag är, glömde kameran hemma. Varför är jag inte förvånad? :P