När man inte längre finns där för att ta hand om sig själv
Funderar på att sätta lösenord här. På att för en stund stänga igen. Jag skulle behöva en egen plats dit bara jag & mina närmsta kan gå in och läsa om mina innersta hemligheter. Jag skriver ju trots allt här för min egen skull och ingen annans. När jag tidigare mådde dåligt skrev jag av mig här. Ni som varit med några år vet precis vilken tid jag pratar om nu. En dag när solen sken och jag mådde någerlunda bra gick jag tillbaka och läste. Bestämde mig för att radera allt det tråkiga och ledsna för att sen börja om. Men nu har jag har fastnat på samma bana igen. Det är mycket depp. Men vad ska jag skriva? När allt jag känner är saknad, ilska och sorg i mitt stackars liv just nu. Att det är vår och solen ger ifrån sig strålar gör saken ibland mindre tungt. Men jag skulle behöva den där dagen. Den där dagen då jag mår sådär bra. Så jag kan gå tillbaka och radera för att i samma stund känna den där livsgnistan igen. För jag saknar den.
Postat av: Camilla
Maria, du har oss! Med oss kan du skratta och känna dig lycklig om det så bara är för någon timme så stärker det dig! Va stark Maria du klarar det här och såååå mycket mer, de vet du också <3
Postat av: Maria
Du är go du. Klart jag är lycklig när jag är med er. Ni är bäst <3 jag försöker, så förhoppningsvis blir det bättre snart. Puss på dig!
Trackback
