Ja, vem är jag? För er som inte redan vet eller klurat ut det vid det här laget, så är mitt namn Maria. Emma Maria Laura Lindgren, om vi ska vara helt korrekta. Född den 23 december 1989. Idag 21 år gammal. Jag är en liten tjej ståendes på en stor jord. Och med liten så menar jag kort. Jag är hundrafemtiotvå mindre stolta centimetrar och har ett par fötter många avgudar pågrund av, också där, den lilla storleken. Dessa två punkter om mig själv som jag precis nämnde har och kommer jag aldrig tycka om hos mig själv. Mina föräldrar är skilda men bor båda två på varsitt håll i en liten håla vid namn Lindholmen, som ligger strax utanför Vallentuna. Jag bor hos min pappa varannan helg och resten av tiden hos mamma. Jag har två systrar, en yngre på 18 år och en äldre på 25 år. En fin bonusyster har tillkommit också. Emelie. Jag har varit en mycket stolt moster till världens sötaste prins i 2 ½ år nu, men blev det nyligen till världens sötaste prinsessa också.

Annars är jag en ganska så glad tjej. Jag var iallafall. Nu har det nästan blivit ett heltidsjobb det här med att ständigt försöka vara glad. Det har hänt så mycket inom mig på ett känslomässigt plan på senare tid som gjort att jag blivit mer sluten. Jag har dragit mig tillbaka mer och mer. Mitt hjärta säger ifrån och min själ behöver någon slags ensamhet. Varför vet jag egentligen inte? Kanske kan det vara för att jag har blivit lite av en expert på att bryta ihop när jag minst anar det. Jag bryter ihop lite titt som tätt just nu. Men självklart har jag dagar där allt känns bra och livet leker också även för mig. Helt förlorad är jag inte :) Men just nu är dem få. Alldeles för få.

Jag är en för tillfället arbetslös tjej som har många tankar och frågor kring vuxenlivet. Jag vill så gärna kunna stå på egna ben, flytta hemifrån inom kort och klara mig på egen hand. Men jag vill inte bli vuxen. Inte nu. Jag längtar efter fasta rutiner och ett jobb jag trivs med. Jag är väldigt nostalgisk av mig och tänker därför ofta tillbaka på tiden som var förr. På den bästa tiden i mitt liv. En svaghet jag hatar är att jag älskar skräpmat, godis och all sorters onyttigheter. Favoriten är chips och dipp, vilket har resultertat i en några för många kilo tung Maria. Jag tänker ofta på träning. Någon gång varje dag. Jag ska ta tag i det och jag vill det mer än något annat just nu. Men jag har inte råd med ett gymkort. Annars föredrar jag att mysa, pussas och kramas framför en utekväll på krogen. Jag är en väldigt sällskapssjuk person som behöver bekräftelse. När jag dricker för mycket förlorar jag kontrollen och jag är därför ingen att lita på i det läget. Alkoholen har fått mig att många gånger göra bort mig men också till att våga saker jag aldrig annars skulle göra. Jag är blyg och har ganska svårt för att lära känna nya människor. Jag säger vad jag tycker och tänker och är inte rädd för konsekvenserna. Jag har fina vänner. Men mindre än förr. Therese har alltid funnits vid min sida i vått och torrt sen 20 år tillbaka och kommer så alltid att göra. Henne släpper jag aldrig. Jag blev hjärtkrossad för 5 månader sen och har sen dess inte riktigt hittat tillbaka till mig själv. Till mitt rätta jag.