Frusen, hostig och snorig. Det är en mycket kulig tjej som ligger nerbäddad i sängen måste jag medge. Eller? Nej fyfan. Jag är inne i en period då man bara känner för att slänga sig ut för ett stup. Nästan iallafall. Dagen bjöd på två akuta ärenden. Inte varje dag det händer. Först med mig själv i spetsen som behövde få veta vad tusan jag råkat ut för den här gången. Men allt jag fick veta var att jag skulle avvakta två dagar till för att sen göra ett återbesök. Jag somnade fort om och vaknde några timmar senare av att telefonen ringer. Jag blev bjuden hem till therese för lite lunch. Så när jag börjat min promenad påväg dit ringer det i telefonen igen. Nu skulle jag istället med till akuten. Camilla hämtade snabbt upp mig tillsammans med en fnittrig tjej i framsätet med papper till ett helt fotbollslag. Therese hade skurit sig i fingret. Tur att man inte är den känsligaste när det gäller blod. För blod var det. Efter all omplåstring for vi hem igen och fortsatte sen på den maten flickorna så fint hade gjort iordning innan olyckan.



Men nu ligger jag som sagt i sängen. Har precis stoppat i mig två käckebröd och funderar nu på att alldeles strax sätta på en film. En mysig film som vanligt. Men inatt hoppas jag på fler sovtimmar än vad jag är van vid nuför tiden. Det väntas nämligen en efterlängtad arbetsintervju imorgon. Det är lycka för mig :)